Apple User News 2 88

Still going strong!! "Ryktet om min alltfér tidiga déd ar betydligt 6verdrivet". Med det har numret av tidningen AUN vill vi understryka sanningen att bade Apple User News, Apple User Group och Apple Il-serien lever | allra hégsta grad. Vid fdreningens arsméte i mars manad (las mer pa sidan 5) togs manga viktiga beslut. Framférallt fastlades stadgarna som du kan lasa pa sista sidan. Pa nagot satt kanns det som om temperaturen Inom AUG hiller pa att stiga, och det beror nog | sa fall Inte bara pa varen utan p& flera andra saker. Manniskors engagemang dar nog den stérsta resursen | en férening och intresset for féreningen och inte minst dess tidning ar nu i stadigt stigande. Red. Apple User News -tidningen du just nu laser -hoppas vi ska utvecklas och bli annu battre vad galler bade Innehall och utférande. En férening ar aldrig battre an dess medlemmar och detsamma galler naturligtvis en f areningstidning. Ska den kunna halla en vettig standard galler det att vi alla skriver aven utan direkt anmaning. Synpunkter ar alltid valkomna om du inte orkar f& fram nagon artikel. Med detta hoppas vi att du ska finna tidningen lasvard och Aven att se fram mot nasta nummer. I detta nummer ECAC) smscew 2 snausse + aomesers ¥ emer 3 mane 7 meee En titt pa TimeOut AppleWorks: AppleWorks -ett ProDOS-Skolan del 2: Volymer .......... 4 Tips & Techniques, samt lite blandat ..5 Programmering: Egen BBS guld vard ..... 6 Fran vara modembaser: Applet, Karlskoga 7 Stadgar fdr Apple User Group .......... 8 Apple User Nevs 1988:2 DTP-program, GEOS, Claris... framtiden? Da var det dags fér ett nytt nummer av Apple User News Igen. Detta nummer ar ett mycket snabbt producerat nummer efter arsmétet, det kindes angeliget att forséka fa ut det har numret 51 snabbt som mdjligt. Vi ar tyvarr tvungna att erkinna att vi gatt pa en nit hittills vad giiller Desktop Publishing. Programmet bestiilldes redan | slutetay november 1987, men har tyvarr visat sig vara sk "dimvara' dvs en vara som annonseras ut Innan den Ar fardig att siljas. Det ar ingen ide att grata Sver spilld mjélk, férr eller senare dyker den upp i alla fall och till dess kér vi vidare utan DTP-program. Apple User Group har vaxt och fortsiitter att vixa. Detta ar bra och vi hoppas att det skall fortsatta pa den vagen. Fér att kunna méta detta har AUG numer fem medlemmar i styrelsen och vi kommer att forséka engagera sd manga som méjligt i klubbarbetet. Vi kommer forhoppningsvis att fa se lite utveckling pa AppleWorks-fronten i framtiden. AppleWorks ar det har landets mest, underskattade program. alla kategorier, och vi ska férséka andra pa detta! AppleWorks AR ett av marknadens biista program av sitt slag, och om vi kan fa fler att inse det kommer fler att behalla sin Apple II eller t.o.m. att skaffa en ny! Pa nagot siitt kanns Apple II:s framtid forknippad med detta program, och det ar darfor angelaget att gora det basta av det. Eftersom vi i AUG Ar spridda 6ver hela riket har vi dessutom tinkt arbeta vidare med telekommunikation via datorer, vi tror att det fortfarande finns en del att gora inom detta falt. Fran den stora viirlden (eller i det hir fallet, USA) nar oss en del intressanta nyheter via de amerikanska Apple-tidningarna. Apple IIGS hade fére jul slit i 200000 exemplar, och detta alltsa fore julhandeln. Ingen tvekan om att Apple IIGS ar en succé i USA! I marsnumret av InCider kan man 1a vialdigt mycket om, ar ett nytt operati idag till Commodore-64 a tva intressanta saker. Det ena, som man skriver ystem till Apple II kallat GEOS. GEOS finns redan och har gjort mycket fér den datorn. Jag ar dock tveksam till GEOS pa Apple II, aven om InCider verkade upphetsade 6ver tanken. For det forsta ir GE OS inte ProDOS-baserat, utan ProDOS-kompatibelt. Detta ar oklokt, eftersom ProDOS har blivit en defacto-standard for Apple II. Tanken ar har att det skall ga enkelt att flytta program mellan Commodore 64 och Apple II. (Det lar val snarast bli Commodore-adgarna som tjainar pa det ... ) Fér det andra sa arbetar alla applikationer under GEOS (GEOS = Graphic Environment Operating System) i s.k. bitmap grafik. Detta ger intressanta mdjligheter att blanda text och grafik. Nackdelen dr att det blir mérdande langsamt. speciellt i GEOS dir mycket tid gar at fr att skyffla data mellan minne och disk pga hela operativsystemets uppbyggnad. GEOS pa Apple II kan nog bli en ‘kul grej', men jag vagar inte hoppas pa mer. Man kan ju alltid hoppas att jag har fel och att det skulle vara ett lyft for Apple II pa samma sitt som GEOS blev det for Commodare, men jag tror arligt talat inte det. Framtiden far utvisa om jag hade fel. Den andra intressanta saken man upptackte i InCider var en annons. Inte vilken annons som helst, en historisk annons! Vad v2W nu detta? Jo, det var det nya foretaget som Apple bildat for program, Claris, som hade infért en annons fér AppleWorks! Det ar alltsa den férsta annonsen i varldshistorien f6r detta helt fantastiska program, tro't om ni vill! Vad man nu givetvis hoppas ar att Claris pa detta satt vill visa att man kommer att jobba vidare och supporta och vidareutveckla AppleWorks. Apple II har behandlats lite styymoderligt aven i USA den senaste tiden, men nu nar Macintosh etablerat sig lite fastare verkar det som om Apple II skulle kunna ga en ny var till motes. Lat oss hoppas att sa kan ske aven uppe i kalla Norden! Pelle TimeOut UltraMacros och SuperFonts -ett fdorsta intryck Som vi skrev i nyhetsspalten fér ett par nummer sedan har de bada firmorna Software Touch och Beagle Bros slagit sig s jer nu program under det gemensamma namnet Beagle Bros. Det man specialiserat sig pa ar utvidgningar for AppleWorks, en serie av tillbeh6r man benimner ‘TimeOut’. Tva av dessa tillbehér har nu natt landet, naémligen UltraMacros och SuperFonts. Efter en forsta snabb titt pa programmen star man niastan miallés -de verkar klara det mesta! TimeOut-programmen fungerar endast tillsammans med AppleWorks version 2.0, dir de bygger In sig i sjaélva AppleWorks och hoppar fram nar man trycker p& Open-Apple-Esc. Man far da en lista 6ver TimeOut-tillbehér att valja pa. Det hela gar smidigare om man har gott om RAM-minne, eftersom tillbehéren da kan ligga i minnet hela tiden och slipper laddas in fran disk. UltraMacros innehaller, som namnet antyder, makroméjligheter till AppleWorks. En makro ar i princip en serie tangentnedtryckningar som man samlar under en enda tangent. Exempelvis skulle jag kunna géra en makro som skrev ut mitt namn nar jag tryckte Fyllt- Apple-N, eller en som skrev min adress niir jag tryckte Fyllt-Apple-A. Inte nog med detta, man kan aven lagra AppleWorks-kommandon om man vill. En makro som begir utskrift, valjer 'This page', skrivare 2 och 3 kopior ar Inget problem att géra. Inte nog med detta, UltraMacros Innehaller m6jligheter som gér det till ett veritabelt programmeringssprak. Man kan lisa In tangenter eller hela texter fran anvindaren, anvinda IF-THEN-ELSE styrning, anropa andra makron, géra loopar och mycket, mycket annat. Har man en klocka kan man direkt fa ut tid och datum fran den. Dessutom kan man pa ett mycket intressant satt tidsinstallaen makro! I manualen finns ett exempel pa en makro som 'vaknar till’ var tionde minut och sparar filen man arbetar med. Som om inte detta skulle vara nog, tillater UltraMacros att man anvinder musen Istillet for piltangenterna, vilket kan vara mycket anvindbart inte minst i kalkyldelen. En annan extra finess dr ett litet tillbehér kallat Data Converter vilket atgirdar den ‘felande linken' | AppleWarks -lanken mellan kalkyldelen och databasdelen. Med hjilp av Data Converter kan man flytta data mellan delarna via klippbordet. TimeOut SuperFonts ar ett tillbeh6r avsett for ratta till en annan av AppleWorks svagheter - printerhanteringen. Med SuperFonts kan man anvianda olika fonter och stilar for att piffa upp utskriften, och man kan till och med plocka in bilder gjorda med t.ex. Dazzle Draw i sina dokument. Listan pa skrivare som supportas dr lang, och dessutom kan man fa se resultatet p& skirmen innan det gar till skrivaren. Med hjalp av SuperFonts kan man fa manga av férdelarna med ordbehandlare av MultiScribes typ, samtidigt som man behaller AppleWorks suverina hastighet och smidighet. Bada dessa program ar gedigna och val fungerande produkter. och bada kan varmt rekommenderas. Skall man bara viilja en av dem ar det UltraMacros jag sjiilv skulle valja, med tanke Pa de svindlande méjligheter programmet erbjuder. Foérhoppningsvis skall vi kunna titta p& TimeOut FileMaster och TimeOut Graph | nagot av de kommande numren. Eventuellt skulle man ocksa kunna tanka sig att publicera nagra anvandbara makron till UltraMacros om ni lisare har nagra ideer. AppleWorks -ett maste! Var utlovade satsning pa AppleWorks. skall nu dntligen realiseras. J-E Wahlin har lovat att halla i en liten spalt fignad siirskilt for detta si unika program. JEW r till yrket litograf# och anvander datorn bla. fér att halla ordning pA lagret dver original for fotosittning. PA arbetsplatsen f finns det dels en kraftigt utbyged He ( 1 M B RAM, accelerator) dels en Apple IGS. Hemma finns det till sist en Golden II som JEW kér AppleWorks pa nar han inte dr pa jobbet. Vad spalten kommer att behandla beror mycket pa er liisare; JEW vill giirna att ni hér av er med synpunkter, fragar och tips. Hair kommer nu den forsta AppleWorks-spalten: AppleWorks -till vad nytta? Att kunna utf6ra arbete med sin Apple ar ju egentligen en férutsittning for att i det langa loppet kunna halla sig med en dgandes dator. Kan man géra sin PC till en arbetskompis som snallt svarar pa behovet av hjalp, utan att man fér den sakens skull maste skaffa hégskoleutbildning, kommer man pa att man gjort en investering som verkligen lénar sig. Fragan instiiller sig naturligtvis: hur g6ra en dylik investering? Ett sitt kan vara att se till att man har AppleWorks i sitt "Apple". Appleworks -en presentation AppleWorks ar ett program som snabbt kan byta skepnad och bli antingen ett ORDBEHANDLINGsprogram, ett KALKYLprogram eller ett DATABASprogram. Egentligen ar det tre olika program som samarbetar pa det allra trevligaste sitt. Att siiga att AppleWorks ar Apple II-ornas bestseller pa programfronten r inte att 6verdriva. I Sverige har vi kanske inte talat sa mycket om det, hittills. Visserligen 6versatte man programmet till svenska fér nagra ar sedan, men eftersom Svenska Apple inte direkt anstrangt sig att marknadsféra AppleWorks och Apple II-serierna har det talats tyst om det hela. (Det har for 6vrigt kommit en del nya versioner sedan den svenska versionen kom.) I évriga Appleviarlden hér det diremot till att det finns tidskrifter som enbart sysslar med AppleWorks, AppleWorks-klubbar mm., och fantasin vad giiller att géra nya tillbehorsprogram till AppleWorks tycks aldrig sina. Att gora en Apple II tidning utan ett antal sidor om AppleWorks gar bara inte. Varfér AppleWorks? Vi jobbar alla pa lite olika sitt med vara maskiner men en sak har de flesta gemensamt: vi arbetar inte stindigt med hela var tillgangliga programvara. Ofta har vi en bit som vi arbetar mer med, t.ex. ordbehandlig, men behéver dven da och da uppriitta nagot stérre eller mindre register eller arbeta med nagon kalkylsida. Att behéva arbeta med tre olika program som fér varje tillfalle ska laddas in och som alla kanske har olika uppbyggnad betyder att vi helt enkelt inte gor det. AppleWorks erbjuder hdr en fin lésning: -tre program som anvinder samma tangentkoder i samtliga program amma tangentkoder i samtliga program -tre program som man hoppar mellan snabbt som égat -tre program som man litt kan byta uppgifter emellan -tre program som jobbar snabbt -tre program som Ar roliga att jobba med -tre program som inte kan allt men som ar sa enkla att anviinda att man anvinder dem. Det sista ar egentligen det viktigaste. Han kan tycka att man borde séka de program som kan gora ALLT. Problemet med de programmen, om man nu forstas inte anvinder de avancerade mGjligheterna, ar att de blir sa komplexa att de kriver att man jobbar mycket och jamt med dem for att komma ihag kommandon ete. Som tidigare naimdes finns AppleWorks i en svensk version. Den versionen ar en bearbetning av AppleWorks 1.2. Enligt min ringa asikt finns det endast tva anledningar att jobba med den: I- utbildning (det ar definitivt enklast for en svensk att lira sig ett program pa svenska), 2 -den sorterar A-b korrekt. AppleWorks var i sin grundversion begriinsad. Bl.a. till filstorlek.-55 kb i en Ile med 128 Kb RAM. I sernare versioner "ser" AppleWorks om det finns nagot minneskort men ven for tidigare versioner finns det hopp. Flera programfirmor har f6r lange sedan kommit med uppgraderingar som gor att AppleWorks hittar allt tillgiingligt minne, accepterar mus (att arbeta med mus pa ett AppleWorks kakylblad dr nagot som maste ses!), till att ha tillgang till all varldens makron och mycket annat. Men den svenska versionen kanns tyvarr Inte igen av manga tillbehérsprogram. Darmed ar den versionen begrinsad till att vara det den ar i ursprungsversionen. Men ricker det for nagon sa OK, da ar det bara att aka. Ett konstaterat programfel finns det dock: nar man vill tala om att ens skrivare har understrykning ramlar programmet ur. Listan pa tillbehdrsprogram till AppleWorks kan géras lang. Trots att programmet sag dagens ljus for ett antal ar sedan kommer det stiindigt nya mer eller mindre nyttiga tillbeh6rsprogram och det skulle det inte géra om det inte arbetades med AppleWorks runt om pa denna jord. Har Du inte kommit i kontakt med AppleWorks tidigare sa _ se till att Du gor det snarast -de flesta i A.U.G. bor ha programmet i sina programbibillotek Hr av dig med problem och tips! I fortsattningen kommer den har medlemstidningen att innehalla en spalt, minst, med test, tips, lasarnas fragor och mycket mer. Att spalten ska bli innehallsrik beror inte minst pa Dig -skriv en rad till Apple User News! John-Erik Wahlin ProDOS-skolan Del 2 | min forra artikel definierade Jag begreppen VOLYM och FIL, och jag ho~ att det inte var for hardsmalt fér er. Jag ta~ nu fortsatta med att beratta lite om vad man kan géra med sina volymer, samt hur detta kan ga till. Det mesta av det Jag tar upp har gar att géra med atminstone tre olika program: 1. Copy 11+ (version 6 eller senare) 2. System Utilltles 3. FILER (om du Inte har System Utillties bor du ha fatt en disk som hette USERS DISK, och dar finns FILER med.) Rangordningen mellan dessa program ar som jag satt upp dem. Copy Il+ ar | en klass fér sig, System Utilities gar att anvanda, | alla fall Innan man blir mer avancerad av sig. FILER vill jag éver huvud taget Inte rekommendera, det ar en nédlésning. Om man bérjar med operationer pa volymer s& finns det | princip FORMATTERING, KOPIERING och VERIFIERING. Férutom detta kan det vara Intressant att f& veta vilka filer som finns pa en viss volym. J ag skall nu férséka férklara dessa saker och hur de gar till. Den | sarklass vanligast férekommande typen av volym 4r en helt vanlig diskett. Nar ni tar upp en ny, oanvand disk ur kartongen ar det dock Inte en ProDOS volym, den ar Dom en helt oskriven sida. Fértéker man anvaénda den kommer man att f& ett 1/0 ERROR, DISK ERROR eller nagot liknande. Innan en ny diskett gar att anvanda, maste ProDOS FORMATTERA disken. Om man fortsatter liknelsen vid det oskrivna bladet kan man saga att ProDOS ritar upp rutor p& bladet. sa att man kan skriva pa det pa raka rader, plus att ProDOS satter sitt brevhuvud uppe | hérnet. Det det handlar om 4r alltsa att ProDOS férbereder disketten fér att man skall kunna lasa och skriva den. Dessutom satter ProDOS upp ett volymbibliotek, dvs en lista 6ver de filer som finns pa disken. Eftersom disken ar helt ny finns det inga filer, saledes ar volymbiblioteket tomt. Till slut gér ProDOS en karta éver hur mycket utrymme som ar ledigt pa disken. Omkring 140 KB rym pi en 5.25" floppydisk Detta utrymme bestar | princip av hela utrymmet pa disken (ca 140000 tecken fér en vanlig 5,25" floppydisk) minus lite utrymme fér volymbibiloteket och kartan. En nyformatterad disk kommer att tala om att det finns 273 lediga block, dvs omkring 137000 tecken. For att formattera en ny volym anvander man ett val som heter FORMAT DISK, FORMAT VOLUME eller nagot liknande. | Copy Il+ maste man ange att det ar ProDOS man vill anvanda, eftersom Copy Il+ aven kan formattera disketter for gamla DOS 3.3. Man maste sedan tala om vilket volymnamn disken skall fa, och har galler alltsa de regler jag beratta om | férra artikeln (upp till 15 tecken, bokstaver utom AAO, siffror eller punkt. férsta tecken en bokstav). Det gar att Andra volymnamnet i efterhand, s& om fantasin tryter kan man alltid kalla volymen for /TOM eller /BLANK eller nagot sadant. Efter detta kommer diskdriven att rassla igang en stund. Allt som ev. fanns p& disketten Innan kommer nu obénhérligen att for evigt férsvinna. sa man bér vara saker pa att man stoppar | ratt disk! Nar formatteringen ar klar ar disken fardig for anvandning under ProDOS. Det kan vara smart att skriva upp volymnamnet pa diskens etikett, Ibland vill olika program namligen ha reda pa det. Det kan vara bra att alltid ha ett par formatterade diskar till hands, formattera ett par stycken och kalla for /RESERV eller vad som helst. De kan komma val till hands om ett program skulle tala om att den da anvanda disken 4r full. En del program kan visserligen formattera nya diskar sjalva, men langt ifran alla! Nasta operation Jag namnde var KOPIERING av volymer. Detta gér man av sakerhetsskal, man ska ALLTID se till att ha en reservkopla av sina viktiga filer och program. Sjdlv forsdéker J ag alltid ha en kopia av disk med AppleWorksfiler i ladan, plus att jag varannan vecka lagger In en extra kopia | mitt bankfack. Nar man kopierar en volym far man alltsa en ny volym som ar exakt lik originalet med volymnamn, volymbibliotek och alla filer helt Identiska. To.m. alla datum pa filerna kommer att vara desamma. Nar man skall kopiera en volym valjer man COPY DISK. COPY VOLUME, DUPLICATE DISK eller nagot liknande. En del program férutsatter att disken man kopierar till redan ar formatterad, andra klarar det anda. Med Copy II+ version 8 kan man valja sjalv -oformatterad kopledisk eller en snabbare kopiering till en redan formatterad disk Nar man kopierar en hel disk underlattar det oerhért om man har tva diskdrives, Aven om det fér det mesta gar att géra med bara en. Man far da med J 4mna mellanrum stoppa | originalet resp. kopian tills hela disken blivit kopierad. En bra ide ar att skrivskydda originaldisken innan man kopierar den, s& att man Inte skriver éver den av misstag. For att skrivskydda en vanlig 5,25" floppy satter man en skrivskyddstejp dver det lilla jacket | sidan. Nar kopleringen ar klar kan man ta bort den Igen. VERIFIERING av en volym Innebar att man kollar att volymen ar intakt och att alla data gar att lasa, dvs att disketten Inte har blivit skadad. Skador kan uppsta genom att man t.ex. spiller kaffe pa disketten, eller genom att man roker alltfér flitigt vid datorn och disketterna. Om disketten legat lange i direkt solsken eller nara starka magnetfalt (finns runt TV, hdégtalare etc) kan skador ocksa uppst&. Dessutom kan en diskett helt enkelt slitas ut, men det ar otroligt ovanligt. For att kontrollera en disk valjer man VERIFY, VERIFY DISK, DETECT BAD BLOCKS eller nagot liknande. Om disken hade fel ska man vara mycket misstanksam mot den. Helst ska man da plocka fram sin kopia som man tidigare gjort, géra en ny kopia av den och sedan fortsatta med dessa. Har man viktiga saker man Inte har kopior pa, kan man férséka att kopiera fil f dr fil fran den trasiga disken, mer om detta senare. Om det absolut Inte gar anda, och man MASTE ha tag | den filen, misstrésta Inte helt. Det kan finnas en liten chans att man kan reparera skadan anda. Om du skulle hamna | denna situation, tag da kontakt med AUG sa kanske vi kan hjalpa till. Det ar dessa situationer som gér att man Inser nyttan av atna sakerhetskoplera sim disketter. Pa tal om sakerhetskoplering, sa ar det en bra Ide att omedelbart verifiera sin kopia for att se om den lyckades. Det &r ju inte sa bra om sakerhetskoplan 4r felaktig... Den sista saken Jag tog upp om volymer var att visa Innehallet. Detta kan vara Intressant av olika skal. Framférallt vill man | allmanhet veta vilka filer som finns pa volymen, men kanske Aven hur stora de ar och hur mycket utrymme de tar upp. Man far | allmanhet ocks& veta hur mycket utrymme som 4r ledigt p& volymen. Fér att géra detta valjer man CATALOG, CATALOG DISK, LIST FILES eller nagot liknande. Fran ProDOS BASIC kan man skriva CAT eller CATALOG (CATALOG ger mer Information om varje fil Aan CAT. CAT ar avsett for 40 teckens radbredd, medan CATALOG utnyttjar 80 tecken.) Ja, sa mycket mer far jag Inte plats med denna gang. Operationerna pa filer far Jag be att aterkomma med | nasta artikel. Ta garna och prova era kunskaper pa volymer nu sa att ni kanner att ni hanger med. Om ni upptacker att ni Inte gér det, skriv och fraga om det ni tycker ar konstigt! Pelle Tips & Techniques PRODOS. Ni som kér ProDDS BASIC och avslutar den med kommandot BYE, vet att man ska sla In prefixet till den diskett man ska lasa harnast. Men man kan Inte komma Ihag vad disketten har fér volymnamn. Man kan Inte heller géra en Catalog och se efter. Vore det Inte fint att kunna displaya vad som finns pa alla displaya direkt och sen valja vad man ska kéra sen. Alan Bird har gjort ett litet fint program som nar man gér BYE kommandot visar prefixet och samtliga filer som man kan starta, man flyttar en cursor till namnet pa filen som ska kéras och trycker Enter, och sen hamtas den filen in automatisk fran den specifika driven. Vad Alan Bird har gjort ar att han har skrivit om QUIT-koden | PrODOS, den speciella ProDOSen finns p& de programdisketter som kommer Ifran The Software Touch, Autoworks har den bl.a. Men den ProDOSen ar gammal version 1.1 och inte den senaste ProDOS 8 V1.4. Sa hur flyttar man QUIT koden till ProDOS 8. | version 1.2 till 1.4 av ProDOS ligger den pa adress $5900 om man laddar ProDOS pa $2000. | ProDOS tidigare an 1.2 ligger den p& $5700. Sa fér att flytta QUIT koden fran ProDOS 1.1 till ProDOS 8 VI.4 gér s& har: 1. Satt In disketten med ProDOS 1.1 2. BLOAD PRODOS,A$2000,TSYS (Ladda ProDOS 1.1) 3. Satt In diskett med ProDOS 8 V1.4 4. BSAVE BIRDS.BYE,A$5700,L$300 (Spara Quit-koden) 5. BLOAD PRODOS,A$2000,TSYS (Ladda Prodos 8 V1.4) 6. BLOAD BIRDS.BYE,A$5900 (Lagger 6ver den gamla QUIT koden) 7. BSAVE PRODOS,A$2000,TSYS (Sparar nya versionen av ProDOS 8 V1.4) Denna version PRODOS 8 VI.4 med Bird's Quitcode finns i AUG’s Databas | Lycksele telefon 0950-38451 som ni kan ta hem via download. Den ligger under Disk Utillty menyn. Ta hem den sa fort som médjligt for den 4r KANONBRA ! Halsningar Birre Fran arsmétet Apple User Group:s arsméte hdlls den 19/3 i Stockholm. Vid métet faststalldes stadgarna och en styrelse utsags. Dessutom diskuterades huruvida ett bolag skulle bildas Inom AUG fér att bedriva férsaljning /eller Import, men &rsmétet beslutade att sa Inte skulle ske. Vidare bestamde man sig fér att pa nagot satt arbeta mer med att 6ka kunskapen om AppleWorks, eftersom detta program férmodligen ar nara knutet till framtiden fér Apple Il. En liten extra knuff fér detta med modem och telekommunikation skall det férhoppningsvis ocksa kunna bli. Dessutom skall vi inom klubben férséka fa fram en medlems-matrikel dar vi alla snabbt kan leta efter andra medlemmar som kanske jobbar pa samma satt eller brottas med samma problem. Nastaklubbtraff kommer att ske den 28/5, p& samma plats som arsmétet, dvs Eriksdalsskolan, Ringvagen 66 (T-bana: Skanstull). Den nya styrelsen bestar av fem medlemmar. Som ordférande sitter Arne Hellstrém, Lycksele kvar. Ur den gamla Interlmstyrelsen kvarblir Birre Genberg. Vasteras och Per Lindstrém, 6sthammar. Nya | styrelsen ar kasséren Henrik Westerlind fran Stockholm samt Andreas Wennborg, Goteborg. NEWS | aprilnumret av Open-Apple kan man lasa att AppleComputer | USA kommer att bérja salja en ny version av programmet AppleShare till sommaren, version 2.0. Vad ar det fér Intressant med det da, undrar ni saékert. AppleShare ar ju som bekant (?) ett natverk fér Macintoshdatorer. Det Intressanta ar dock att man i denna nya version aven skall kunna koppla In Apple 11-or via AppleTalk. Till lle behévs da ett nytt kort fér AppleTalk-férbindelsen, kallat Apple Il Workstatlon Card. pris $249. | Apple IIGS finns AppleTalk-anslutningen redan, man behéver da endast komplettera med mjukvara kallad Apple IIGS WorkStation Software. pris $99. Programmet kraver minst 76OKB i maskinen. Dessutom behévs en Macintosh fér att knyta Ihop alltsammans med hjalp av programmet AppleShare File Server 2.0. Pris | USA $799. Vad kan man da géra med detta natverk? Framférallt kan flera datorer dela pa en stor harddisk och pa sa satt utbyta filer. Sk spoollng av utskrifter till olika skrivare anslutna till natet blir ocks& méjJlIg, man kan alltsa slippa vantetider och utnyttja skrivarna maximalt. Dessutom borde méjligheter till nagon form av elektronisksk post dyka upp. Flera firmor tillkannager att de tanker géra nya versioner av sina program som kommer att fungera | natverksmiljén, bla. Claris (AppleWorks), Beagle Bros (TimeOut) och StyleWare (MultiScribe). Information om AUG/AUN Apple User Group Box 149 92100 LYCKSELE Telefon 0950-38460, telefonsvarare nar ingen ar Inne. Per Lindstrém kan nas pa telefon 0173-10848, men var snall och ring mellan kl. 17-22 om ni ringer vardagskvallar, Jag gar upp tidigt! Numret till AUG:s modembas Lycksele 4r 0950-38451. Numret till AUG:s modembas | Stockholm ar 0758-33312. Bada baserna har hastighet 300 eller 1200 bps, 8 databitar, en stoppbit och Ingen paritet. Medlemsavgiften | AUG ar fér 1988 100: kronor Apple User News utkommer s& fort vi bara hinner géra den, fortare om du skickar In en artikel sjalv ocksa... Minst 6 nummer planeras under aret. Apple User News gar ut | ca. 300 exemplar. Redaktor: Per Lindstrém Ulriksgatan 1, nb 742 00 OSTHAMMAR Ansvarig utgivare: Arne Hellstrém/ AUG Box 149 92100 LYCKSELE I nasta nummer... Ja, allt ar Inte bestamt Annu. ProDOS-skolan fortsatter, en ny AppleWorks-spalt blir det ocksa liksom nya tips och tekniker. Férhoppningsvis kommer vi att kunna skriva nagra kloka ord om Desktop Publishing ocks&. Nagon programrescension skall det val ocks& kunna bli, antingen mer Ing&ende av nagot av TimeOut-programmen eller av nagot nytt GS-program. Hander det nagot pa vara modembaser skall vi férséka f&€ med det ocks&. Eventuellt blir det nagot fér de som gillar att programmera ocks&, kanske nagot om MouseText, vem vet? Du 4r givetvis valkommen att bidra med egna artiklar! Skicka dem antingen som oformatterade text ASCll-filer till nagon av adresserna har pa sidan, eller sand éver artikeln via modem till Lycksele-basen. Ar du Intresserad av att annonsera | AUN, hor av dig s& kan vi diskutera den saken. Egen BBS guld vard Att intresset fér telekommunikation via datorer ar stort bland AUG:s medlemmar har vi redan tidigare noterat. Nu har man dessutom fragat lite om hur man gér sin egen modembas eller BBS, och jag skall férséka beskriva lite saker som kan vara varda att fundera éver. Jag har sjdlv varit i branschen sedan hésten 1986, forst med en egen BBS (VABBS, finns inte langre p ga flyttning) och sedan med AUG:s medlemsbas i Stockholm med LABBS-systemet. (Numret dit ar 0758-33312, 30011200 bps) Det finns manga saker att tanka pa nar man skall géra en BBS. Nagra av dem ar: - Operativsystem (DOS? ProDOS? Pascal?) - Programmeringssprak( BASIC? Assembler? Pascal?) -Anvandarinterface (menyer? kommandon?) - Inriktning (olika méten? E-Mail? Up/ Download?) - Kommunikationsdelen (hur hantera modemet?) - Lagringsformat for texter (hur fa snabbast accesstid?) Vad galler den férsta punkten rekommenderas (som alltid) ProDOS. ProDOS har flera férdelar som jag Inte gar narmare in pa har, men méjligheterna att mycket enkelt anvanda en harddisk borde vara skal nog. Vad galler sprak spelar det ingen stérre roll. Det man upptacker ar dock att man i praktiken alltid blir tvungen att anvanda atminstone lite assembler fér att klara av alla behov. Anvandarinterfacet ar i mycket en smaksak, menyer ar enklare men kommandon blir mycket snabbare. Inriktningen ar helt Individuell, beror naturligtvis pa syftet med modembasen. Om man enbart ar intresserad av upldownload sa ar det enklaste att helt enkelt rigga upp en Ascil Express eller MouseTalk fér detta andamal. De tva sista fragorna ar dock centrala oavsett de andra punkterna, och jag tankte darfor behandla dem lite narmare. Kommunikationsdelen kan vara nog sa knivig. Det ar mycket att ta hansyn till: - Basen skall inte hanga sig om den som ringer upp plétsligt bryter férbindelsen utan istallet logga av och vanta pa en ny uppringning Basen skall garna klara av att buffra inkommande tecken nar texter skrivs ut Basen skall kunna hantera flédeskontroll sa att den uppringande skall kunna stoppa texten och hinna lasa den fér att sedan ateruppta utskrift Man skall kunna ta emot alla tecken, Inklusive kolon och kommatecken, vilket ar ett problem i Applesoft BASIC Allt detta leder till att man férmodligen tvingas lagga in maskinkodsrutiner. De flesta interfacekort hanger namligen systemet om anvandaren plotsligt bryter férbindelsen. Det gar att ga runt problemen med INPUT i Applesoft genom att anvanda en GET-loop, men det blir helt oacceptabelt langsamt tyvarr. Vad gér man da? Tja, man satter sig ner vid assemblern och skriver de rutiner man behéver. Om man nu da inte ar insatt i assembler da? Det kan nog finnas hopp anda. | allmanhet finns det folk som kan hjalpa till med assemblersnuttar, och om inget annat s& kan kanske AUG st till tjanst med nagot. Det finns faktiskt ett paket med assemblerrutiner avsedda fér LABBS, men som 4r sapass generella att de borde kunna ga att anvanda aven i fler sammanhang. Dessa rutiner ar skrivna fér kombinationen ProDOS/Applesaft/Super Serial Card (naturligtvis aven //c eftersom //c har tva SSC inbyggda). Detta paket innehiller lésningar till alla de problem jag namnt ovan, samt en del annat. De bygger dock pa att all kommunikation med modemet sker pa ett enda stalle i programmet, . av felhanteringsskal. Istallet for GET S$ gér man alltsa ett GOSUB 100, istallet for INPUT SS$ ett GOSUB 200 etc. Detta ar da nagot man maste ta hansyn till redan nar man bérjar designa programmet. Assemblerpaketet finns dokumenterat och klart att anvanda fér den som ar intresserad. Om nagon behéver hjalp med andra specialrutiner gar det bra att skriva en rad s& kanske det dyker upp nagon lésning pa problemet. Det andra problemet, hur lagringen av texter skall ske, ar ratt intressant. Han kan géra pa flera olika satt. Tva vanliga satt ar att antingen lagga varje text i en egen fil, eller anvanda random- access och lagga varje text i en egen record. Det férsta sattet har fordelarna av att vara enkelt att programmera och att tillata godtyckligt langa texter. Nackdelen r att det ar [angsammare an det andra sattet, och att man successivt fragmenterar disken sa att det med tiden blir annu langsammare. Dessutom maste man pa nagot satt se till att det finns utrymme kvar pa disken fér texten, eftersom man inte i férvag vet hur stor den blir. Det andra sattet har fordelar av att vara betydligt snabbare. Dessutom kan man i férvag satta upp hela filen och darmed undvika problem med fragmentering och diskutrymme. Nackdelen ar att det r lite knepigare att programmera och att man i férvag maste bestamma hur langa inlaggen far vara maximalt. Oavsett vilken metod man valjer att anvanda blir man tvungen att maximera antalet inlagg per méte (MaxNumOfTexts). Nya inlagg kommer da successivt att knuffa undan de aldsta inlaggen i en cirkular lista. Man tvingas pa nagot satt att ge inlaggen lépnummer fér att unikt identifiera dem. och dessa lépnummer maste pa nagot satt kopplas till de absolutnummer (AbsNum) de har i den cirkulara listan. Det ar da lampligt att fér varje méte ha en pekare (FirstPtr) som pekar till det aldsta inlagget. Dessutom kan en raknare fér antal aktiva inlagg i métet (NumOfTexts) vara anvandbar. Féljande algoritm kan da anvandas fér att fa fram ett 'fysiskt' eller absolut nummer for ett nytt inlagg: AbsNum=First Ptr+NumOfTexts:IF AbsNum>MaxNumOfTexts THEN AbsNum=AbsNum-MaxNumOfTexts NumOfTexts=NumOfTexts-H:1F NumOfTexts>MaxNumOfTexts THEN NumOfTexts=MaxNumOfTexts:First Ptr=F irstPtr+l:IF FirstPtr>MaxNumOfTexts THEN First Ptr=First Ptr-MaxNumOfTexts Detta absolutnummer indikerar sedan antingen en fil eller en record i en fil. For att konvertera ett l6pnummer (RelNum) till ett absolutnummer m&aste man ocksa veta vilket l6pnummer det aldsta inlagget har, (FirstRelNum) sedan kan féljande algoritm anvandas: AbsNum=First Ptr+WantedNum-FirstRelNum :IF AbsNum>MaxNumOfTexts THEN AbsNum=AbsNum-MaxNumOfTexts Med detta AbsNum kan man nu antingen ga in och lasa en record eller en fil. Denna record eller fil laser man da till ett slutmarke man kan bestamma i férvag t.ex. CHR$(3) eller till slut pa filen, da man [ater en felhanteringsrutin avbryta lasningen. Metoden med slutmérke blir dock betydligt enklare att hantera. Hur organiserar man da texterna? Ja, anvander man random-access har man lampligen en fil for varje méte som man sedan gar in och laser i. Har man en fil fér varje inlagg gér man lampligen ett underbibliotek fér varje méte som kan kallas t.ex. BOARD.1, BOARD.2 etc. | dessa underbibliotek lagger man sedan texterna som filer med namn som TEXT1, TEXT.2 etc. dar | och 2 ar absolutnumren fér inlaggen. Nar man befinner sig i ett mdte satter man lampligen prefixet till det métets underbibliotek. Man kan da sedan enkelt géra om absolutnumret till ett filnamn. Anvander man random-access gér man istallet sa att man dppnar random-filen nar man gar till méotet fdr att sedan snabbt och enkelt adressera sig in i filen. Fordelen med detta ar att man slipper den tid det tar att 6ppna en fil varje gang man vill lasa ett inlagg. Filen(erna) kommer troligen att vara enklast att hantera om de innehaller rader av vanlig ASCII text, som man skriver ut med PRINT och laser in med nagon sorts INPUT till strangvariabler. Det absolut (ABSOLUT) snabbaste sattet att fa in en fil till minnet skulle annars vara att anvanda BLOAD fér att f4 in inlagget till en buffert, for att sedan skriva ut det till modemet. Detta staller dock en hel del krav bade pa rutinerna som skall skriva inlagget och de som skall lasa det, men det ar likval en mycket intressant tanke! Ja, detta var lite funderingar kring modembaser och deras uppbyggnad. Jag hoppas att nagon fatt ut n&got av det, och att nagon kanske t.o.m blivit inspirerad att skriva en egen modembas! Om det fortfarande finns fragetecken kan jag tanka mig att behandla dem i fler artiklar framéver, hdr i sa fall av er till AUN! / Pelle/ Fran vara modembaser For er som inte har modem kan det kanske vara roligt att fa se vad vi sysslar med pa modembaserna. Samtidigt kanske det kan hjalpa till att klara ut om ett modem ar nagonting for dig. Kanske du som redan har ett modem uppticker en ny BBS att ringa till, vem vet? Den hiir gangen har vi hiilsat pa hos en av Sveriges absolut biista Applebaser, Applet 1 Kariskoga. Basen har 16 olika méten for alla méjliga émnen, E-Mail och up/download. Numrret till Applet ar 0586-57058. Hastighet och dataformat: 300 eller 1200bps, 8 data+1 stopp+Ingen paritet. Utdraget ur Apple-m6tet bérjar med en diskussion om RAM-diskar och ZBasic. Andra amnen som tas upp dr bl.a. AppleWorks (kanske Inte sa forvanande ... ) Hall till godo! Mote ->Apple IT Num ->209 av 217 Amne ->/RAM Till ->Alla Fran ->Andreas Wennborg (#357) datum ->28/01/88 07:48:54 Nagon som forklara hur Jag ‘sitter upp/ en RAM disk | Prodos pa enkelt satt?? svar till "Prodos-novis men glad iinda" Andreas Mote ->Apple IT Num ->210 av 217 Amne ->Svar: /RAM Till ->Andreas Wennborg (#357) Fran ->Kent Jénsson (#1) Datum ->29/01/88 00:06:04 Om du kér ProDOS 6 sé fixar det sej automagiskt, troligen ‘ven pa 1.1.1, men ej pa 1.0.1. Boota med ProDOS, ladda In Basic.System, och kolla med CAT /RAM. Kent/KSG Mote ->Apple IT Num ->213 av 218 Amne ->Svar: /RAM. Till ->Sysop Fran ->Andreas Wennborg (#357) Datum ->30/01/88 15:16:08 Har nu testat, se dir en /RAM. Men hur gor jag om jag vill skapa en /RAM pa min II+? Har ett 128K kort I slot 0 ... /Andreas Mote ->Apple IT Num ->218 av 219 Amne ->Svar: /RAM Till ~>Andreas Wennborg Fran ->Per Lindstrom (#365) Datum ->07/02/88 00:44:48 Om du kér 128K~versionen p& en maskin som ‘bara’ har 128K, dvs inget RamWorkseller annat externt minneskort, kommer ZBasic att 'koppla bort' /RAM for att kunna kéra sin editor mm. som ligger dar /RAM normalt finns. Forhoppningsvis skall alla program som gor s& hir fixa tillbaks /RAM efter sig nar de slutar. Detta hjilper Inte dig, eftersom du vill ha tiligang till /RAM nér du kér ZBasic (det maste man, I praktiken ... ). Losningen blir da att kéra 64K-versionen av ZBasic! D& vinner du dven det att programmen kan kéras p& 64K-maskiner som Inte har 65CO2-processor dessutom! mvh Pelle Mote ->Appke II Num ->220 av 232 Amne ->Svar: /RAM. Till ->Per Lindstrém (#365) Fran ->Andreas Wennborg (#357) Datum ->07/02/88 03:37:39 Tackar, detta med ZB har jag upptiickt; ingen /RAM med 128k ver. = hopplést sl6 compiler. 64K ver. /RAM = snabbt och smartfri complier. Plus detta med kornpabilltet med gamla I+ Da uppstar en fraga; varfér 128K versionen? Vad dr det for férdelar egentligen? Men sa air detta med /RAM pi ett 128K kort | slot 0 pa en II+ Jag kan skicka manual och 3.3 disk med ‘pseudo disk’ tjusigt ord! Tror du att man trycka | detta kort | en //e ox& fixa /RAM oxa? /Andreas Mote ->Apple IT Num ->235 av 240 Amne ->AW p& en tva+ Till Alla Fran ->Tord Persson (#45) Datum -> 11/02/86 16:31:23 Nar jag pular med min gamla II+ anvander jag AppleWorks 1.1 och nagon gammal PlusWorks. Men gar det att kéra AW 2.0 pa den med hjiilp av nagon version av PW? Nagon som har nyare version av PW leafall? /Tordan Mote ->Apple IT Num ->241 av 242 Amne ->Svar: AW pa en tva+ Till ->Tord Persson (#45) Fran ->Per Lindstrom (#36S) Datum -> 13/02/88 00:19:11 Min PW funkar med AW 1.2 (USA). Applled Engineering pastar att deras desktop expander skall kunna fixa dven 1.3, men det har jag Inte kunnat kolla tyvarr. Det funkar inte pa en Golden | alla fall. mvh Pelle PS kriiver Inte AW 2.0 128K minne??? DS Mote ->Apple IT Num ->258 av 272 Amne ->AW, Till ->Alla Fran ->Andreas Wennborg (#357) Datum ->17-Feb-88 08:32:19 Jag har alltid undrat varfér det har fungerat sa daligt att anviinda AW som editor for BASIC program, har alltid tappat'nagra rader har och dar nar Jag har EXEC:at tillbaka programmet. Sa liste jag att AW 2.0 sitter en LF+CR vid alla radslut och Inte bara dar jag har skrivit,ett return, detta far den effekten att en del rader Inte far nagra radnummer. Detta giiller alltsa vid print a ASCIiflle on-disk. Lésning; anvand AW 1.3 Istiillet, som bara sitter retur dér du har satt dom. /Andreas Stadgar for AppleUser Group a OODNANUEBWNE 10. 11. 7. 10. 11 12. Apple User Group of Sweden (harefter kallad AUG) ar en sammanslutning av datorintresserade. AUG har till uppgift att stimulera och 6ka datorkunskapen hos medlemmarna. Medlemskap i AUG erhalles av den som erlagt av féreningen faststalld avgift. AUG:s verksamhet best&r av informations-och radgivningsverksamhet i hard-och mjukvarufragor. AUG:s hégsta beslutande organ ar féreningens arsméte, som halles under rets férsta kvartal. Kallelse till arsmOtet skall utsandas senast 30 dagar fére &rsmétet. Vid arsm tet skall féljande arenden finnas pa f 6redragningslistan: Métets 6ppnande Fraga om motets behdriga utlysande Faststdllande av dagordningen Val av ars 6tesfunktionarer: ordférande, sekreterare och 2 justerare Styrelsens verksamhetsberattelse och ekonomisk berattelse Revisorernas berattelse Fraga om ansvarsfrihet for styrelsen Styrelsens budgetférslag, inklusive férslag till medlemsavgift Val: a) Faststallande av antal styrelseledaméter och suppleanter b) Val av ordférande c) Val av Ovriga styrelseledaméter jamte suppleanter d) Val av 2 f 6reningsrevisorer e) Val av valberedning Ovriga av styrelsen framlagda arenden évriga fragar Férutom arsmétet genomfér klubben arligen minst 3 klubbtraffar. Mellan arsmétena leds AUG:s verksamhet av styrelsen, som till sin hjalp kan tillsatta nédvandiga utskott och arbetsgrupper. AUG:s firma tecknas av styrelsen, eller av den eller de ledaméter som av styrelsen fatt fullmakt dartill. AUG:s raékenskapsar éverensstammer med kalenderéaret. Beslut om Andring av dessa stadgar fattas vid ordinarie 4rsméte med 2/3 majoritet, férutsatt att stadgeandringsférslaget tillstallts medlemmarna med arsméteskallelsen. Beslut om upplésning av féreningen fattas vid tva pa varandra féljande medlemsméten, varav den ena skall vara ordinarie arsméte, med 2/3 majoritet. Férslag om upplésning skall ha varit tillkannagivet vid kallelsens utsandande. Vid en eventuell upplésning av féreningen tillfaller féreningens tillgangar annan datororganisation, om vilket fattas beslut i samband med upplésningsbeslutet.